Polly träffar någon

Den morgon då Polly kom till Ekgatan doftade hela kvarteret av nybakat bröd. Polly ställde två resväskor vid den gröna dörren och hälsade på den första grannen som syntes: en enorm björnhona som vattnade sina pelargoner. ”Hej! Jag heter Polly. Jag kom i morse.”

The morning Polly arrived on Oak Street, the whole neighborhood smelled of fresh bread. Polly left two suitcases by the green door and greeted the first neighbor in sight: an enormous bear watering her geraniums. "Hello! My name is Polly. I arrived this morning."

Björnen torkade tassarna på förklädet och log. ”Jag är Berta. Jag har bott här i tjugo år.” Samtalet vid staketet varade en bra stund: varifrån Polly kom, vad Polly jobbade med, och varför just den här gatan. ”Jag undervisar i språk”, förklarade Polly. ”Jag jobbar hemifrån, så vi kommer att ses mycket.”

The bear wiped her paws on her apron and smiled. "I am Berta. I have lived here for twenty years." They talked for a good while by the fence: where Polly came from, what Polly did for a living, and why this street of all streets. "I teach languages," Polly explained. "I work from home, so we are going to see a lot of each other."

När solen stod högt pekade Berta mot torget i slutet av gatan. ”I morgon är det marknad. Om du vill visar jag var jag köper min frukt.” Polly tackade ja direkt. ”Trevligt att träffas, Berta. Vi ses!” Och när Polly klev in i det nya huset kändes det som att lära sig grannarnas namn var den bästa början som fanns.

When the sun was high, Berta pointed at the square at the end of the street. "There is a market tomorrow. If you want, I will show you where I buy my fruit." Polly accepted right away. "Nice to meet you, Berta. See you later!" And stepping into the new house, Polly thought that learning the neighbors' names was going to be the best possible start.