Fel bokhandel

Lucas beställde kaffe och satte sig i ett tomt hörn av kaféet. Han tog fram sin bok och försökte läsa. Men mannen vid bordet bredvid iakttog honom.

Lucas ordered a coffee and sat in the empty corner of the café. He took out his book and tried to read. But the man at the next table was watching him.

"Det där är en mycket gammal upplaga," sa mannen. Lucas tittade upp. Mannen bar en tjock jacka, trots att det var varmt i kaféet. "Jag brukade sälja böcker som den där. Runt hörnet. Affären finns inte kvar längre."

"That's a very old edition," the man said. Lucas looked up. The man was wearing a heavy jacket, even though the café was warm. "I used to sell books like that one. Around the corner. The shop is gone now."

"Inte kvar?" frågade Lucas. Han kände sig osäker, men visste inte hur han skulle avsluta samtalet. "Vad var det för slags affär?"

"Gone?" Lucas asked. He felt awkward, but he didn't know how to leave the conversation. "What kind of shop?"

Mannen skrattade tyst. "Gamla böcker. I fyrtio år. Sen såldes byggnaden till en bank. Banken stängde också, för tre år sedan. Nu är det en klädbutik." Han tittade ut genom fönstret. "Varje gång jag går förbi glömmer jag bort det en sekund. Jag är på väg att gå in."

The man laughed quietly. "Old books. Forty years. Then the building was sold to a bank. The bank closed too, three years ago. Now it's a clothing store." He looked out the window. "Every time I pass by, I forget for one second. I almost go inside."

Lucas stängde sin bok och lyssnade. Mannen bad inte om någonting. Han ville bara berätta för någon om en plats som en gång funnits där.

Lucas closed his book and listened. The man did not ask for anything. He just wanted to tell someone about a place that used to be there.