Ånga och små rätter

Mara kom till nattmarknaden klockan sju. Gatan var full av ljus, ånga och folk. Varje stånd sålde något annat: nudlar, dumplings, frukt på pinnar, kall te. Hon var hungrig, men visste inte var hon skulle börja.

Mara arrived at the night market at seven. The street was full of light, steam, and people. Every stand sold something different: noodles, dumplings, fruit on sticks, cold tea. She was hungry, but she did not know where to start.

Hon stannade vid ett stånd med lång kö. En kvinna stekte dumplings i en stor, flat panna. Mara tittade på de andra kunderna. De pekade på menyn, sa ett nummer och betalade. När det var hennes tur pekade hon också. "Fem, tack", sa hon. Kvinnan nickade och log.

She stopped at a stand with long lines. A woman cooked dumplings in a big flat pan. Mara watched the other customers. They pointed at the menu, said a number, and paid. When it was her turn, she pointed too. "Five, please," she said. The woman nodded and smiled.

Dumplingsen var varma och krispiga på undersidan. Mara satte sig på en liten plastsstol och åt dem långsamt. Sedan gick hon till nästa stånd, och sedan nästa. Den kvällen lärde hon sig den viktigaste regeln när det gäller gatumat: lång kö betyder god mat.

The dumplings were hot and crispy on the bottom. Mara sat on a small plastic chair and ate them slowly. Then she walked to the next stand, and the next. That night she learned the most important rule of street food: a long line means good food.