Samlingen på skären

Båten till klipporna är kort. Klipporna är låga och våta. Gråsälar låg överallt på dem. De gjorde ingenting.

The boat to the rocks is short. The rocks are low and wet. Grey seals lay all over them. They were not doing anything.

Polly valde en stor säl. "Hur många är ni i familjen?" frågade hon. Han tänkte länge. Alla på den här klippan, sa han. Och alla på nästa.

Polly chose a big seal. "How many are there in your family?" she asked. He thought for a long time. Everyone on this rock, he said. And everyone on the next one.

"Har du några bröder eller systrar?" Med största sannolikhet, sa han. Han visste inte vilka. På Orkneyöarna föds ungefär tjugotvå tusen sälkutar varje år.

"Do you have any brothers or sisters?" Almost certainly, he said. He did not know which ones. Orkney has about twenty-two thousand seal pups every year.

Polly provade en fras. "Jag vill umgås med min familj idag." Det lät konstigt här. Sedan provade hon: "Även om vi bor långt ifrån varandra håller vi alltid kontakten med varandra." Det ligger närmare, sa sälen.

Polly tried a phrase. "I want to spend time with my family today." It sounded strange here. Then she tried, "Even though we live far apart, we always keep in touch with each other." That is closer, the seal said.