Nummer fyrtiosju

Carla skär sig i handen. Hon diskar hemma. Hon åker till kliniken. Hon får ett nummer: fyrtiosju.

Carla cuts her hand. She washes dishes at home. She goes to the clinic. She gets a number: forty-seven.

Skärmen visar trettioett. Rummet är fullt. En man läser en tidning. En pappa håller en bebis. En tonåring tittar på telefonen.

The screen shows thirty-one. The room is full. A man reads a magazine. A father holds a baby. A teenager looks at his phone.

Numren ändras långsamt: trettiotvå, trettiotre, trettiosex. De kommer inte i ordning. Carla väntar.

The numbers change slowly: thirty-two, thirty-three, thirty-six. They do not go in order. Carla waits.

Efter en timme visar skärmen fyrtiosju. Carla går in. Doktorn tittar på handen. "Det är litet," säger han. "Rengör det två gånger om dagen."

After one hour, the screen shows forty-seven. Carla goes in. The doctor looks at her hand. "It is small," he says. "Clean it two times a day."

Carla går. Rummet är nästan tomt. Tonåringen är borta. Bebisen är vaken.

Carla leaves. The room is almost empty. The teenager is gone. The baby is awake.